Ventilation

Det är idag inget problem att få ett bra inomhusklimat, men det kräver att alla inblandade parter har goda kunskaper om ventilation och hur den fungerar och samverkar med övriga funktioner i en modern byggnad som idag förutsätts vara både välisolerad och tät.

Allmänt om ventilation

Man brukar räkna med att en människa förbrukar cirka 13 kg luft per dygn, vilket motsvarar cirka 11 000 liter luft. Om man så tänker på att vi i Sverige tillbringar mer än 90 % av vår tid inomhus, varav cirka 75 % i bostaden, inser man varför det är viktigt med ett bra inomhusklimat, och varför det är en förutsättning för att vi ska må bra.

För att få ett bra inomhusklimat måste vi hela tiden byta ut den gamla förorenade luften mot ny frisk luft utifrån. Frisk luft förs in och förorenad luft förs ut, detta kallas ventilation. 

Inomhusluftens kvalitet påverkar människors välbefinnande och hälsa. Om man har dålig ventilation i ett rum där människor vistas så kommer halten av koldioxid att bli förhöjd, vilket påverkar välbefinnandet med trötthet och huvudvärk och liknande symptom. Inomhusluften försämras också av olika föroreningar som finns inomhus bland annat husdjur, rökning, matlagning, hobbyverksamheter, förbränningsanordningar såsom braskaminer, olika kemiska medel, inrednings- och byggnadsmaterial, mögel och kvalster, ozon, trafik och kontorsmaskiner. Dessutom har förekomsten av astma, allergi och överkänslighet ökat betydligt de senaste åren, och framför allt för dem är ett bra inomhusklimat en förutsättning för att må bra.

Ventilationssystemen indelas i fyra olika huvudtyper beroende på hur tekniskt avancerade systemen är


Självdragsventilation, typ S

Här används inga fläktar. Luft tillförs via uteluftsventiler och begagnad luft förs ut via kanaler genom "skorstensverkan". Detta system är inte särskilt vanligt längre, eftersom det inte går att styra, och det går inte heller att tillvarata värmen för återvinning. Systemet fungerar bara om det är en temperaturskillnad mellan inne och ute, vilket betyder att ju kallare det blir på vintern, desto mer luft cirkulerar genom huset, och olägenheter som drag uppstår.


Frånluftsventilation, typ F

I ett F-system tillförs luften via uteluftsventiler och bortförs via en frånluftsfläkt. Detta system fungerar året runt eftersom det är fläkten som styr vilken mängd luft som förs ut ur byggnaden, men fortfarande sker ingen värmeåtervinning och den kalla luften som tas in via yttervägg upplevs fortfarande som drag.


Till- och frånluftsventilation, typ FT

För att undvika drag vid fönster och ytterväggar, installerar man en tilluftsfläkt tillsammans med frånluftsfläkten. Luften sugs in via tilluftsfläkten, filtreras och värms upp innan den förs in i huset. Frånluftsfläkten fungerar på samma sätt som tidigare. Huset upplevs komfortabelt och mängden luft in och ut regleras via fläktarna. Dock är även detta en oekonomisk lösning eftersom det inte sker någon värmeåtervinning.


FT-system med värmeväxling, typ FTX

Ett FTX-system är i princip ett FT-system med värmeåtervinning. Genom att installera värmeväxlare mellan frånluft och tilluft kan värmeinnehållet i frånluften användas för värmning av tilluften. Detta är det vanligaste sättet att ventilera byggnader idag, och i och med de klimatmål som Sverige arbetar för kommer det att bli än vanligare i framtiden.