2019-07-05

Reflexioner från Almedalen

Nedan har vi samlat tankar och trender från Almedalen 2019. 

Rekrytering
Seminarier om vår och närliggande branschers omfattande rekryteringsbehov är fortfarande aktuella. 

Hur kan vi förmå fler att välja våra utbildningar och yrken, och förändra de ungas syn på yrkesvalet. De visade på att små insatser kan göra stor skillnad, att ett ”prova på-jobb” i åk. 8 helt kan ändra en ung persons yrkesval.
Svenska kyl och värmepumpföreningen har ett projekt kallat ”matchningskommissionen”, vars syfte är att hitta folk till branschen.

En undersökning visade att både de unga och vuxna har låg kunskap om vilka möjligheter som finns via yrkesutbildning både vad gäller lön, karriär och utvecklingsmöjligheter.

Ett medskick till politikerna är att de måste bli mer långsiktiga och satsa på yrkesutbildningar även de som kostar lite mer, eftersom de oftast leder till arbete och lönar sig i längden.

Svenska Elektrikerförbundet och Installatörsföretagen driver tillsammans jämställdhetsprojektet ”Upplyst” med målet att 30 % av medarbetarna i branschen ska vara kvinnor 2030. I projektet genomför de olika aktiviteter riktade mot både skolor och arbetsplatser. Ett konkret exempel är att de har skickat ut dialogformulär till alla gymnasieskolor med el-inriktning för att få bort sexistiska banderoller på studentflaken.

Arbetsmarknad 2.0, förändringar av lagen om anställningsskydd
I lagen om anställningsskydd (LAS) pratar man om anställningsskydd, men idag bör man istället prata om arbetstrygghet. Svenskt Näringsliv är av åsikten att det gamla systemet stjälper snarare än hjälper den som i behov av trygghet på arbetsmarknaden. Man anser att både företag och medarbetare skulle vinna på reformer som stärker omställningsförmågan och som gör det enklare att anställa och att få jobb, alltså en kombination av behovet av flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv får medhåll i dessa funderingar i en undersökning som de genomförde. Där framkom att det inte är antalet anställningsår, utan rätt kompetens och företagets behov av densamma som är det viktigaste för att den anställde ska känna trygghet i sin anställning.

Svenskt Näringsliv har därför tagit fram ett förslag i fem delar, där förändringar i LAS utgör en del. Men samtidigt som man reformerar LAS, görs en översyn av arbetsförmedling och a-kassa, och att man inför en effektivare omställningsförsäkring och stärker möjligheten till kompetensutveckling.

Leker vi med elden när vi bygger höga trähus?
Var tionde ny större byggnad uppförs idag i trä. Men många byggherrar och kommunalpolitiker har för lite kännedom om riskerna med trä vid brand. Det finns inga krav från myndigheternas sida på brandskydd av själva byggnaden, de gäller endast personsäkerhet. Samtidigt så vet vi att trä brinner och att det står emot vatten dåligt.

Man kan tvingas riva hela hus efter brand, antingen på grund av att man inte kan garantera hållfastheten i stommen eller att byggnaden fått alltför stora vattenskador. När man tar med denna aspekt i en större livscykelanalys av träbyggnadsbeståndet, så uteblir den miljömässiga vinsten. Vilket regeringen nog inte tänkte på när de förordar träbyggnation i sitt 73-punktsprogram.

Tillsammans bygger vi bättre
Boverket har fått ett regeringsuppdrag där de ska samla alla goda krafter för att tillsammans arbeta för en mer attraktiv, effektiv och hållbar byggsektor. Enligt en undersökning som Boverket genomfört, så är det så mycket som hundra miljarder kronor per år som byggbranschen slösar bort på grund av fel, brister och skador (Boverket rapport 2018:36). De vanligaste felen är på grund av fukt och vatten, och det gäller både läckage via klimatskalet och läckande installationer, och dessa fel uppkommer både vid projektering och utförande.

Dålig inomhusluft – skolans dolda hot
Svensk Ventilation har gjort en uppföljning gällande hur inomhusklimatet i skolmiljön ser ut och hur kommunerna sköter sin OVK. Tyvärr visade den undersökningen på att det snarare har blivit försämringar under de senaste fem åren.

Seminariet kom fram till att arbetet med OVK skulle bli mer framgångsrikt om kommunerna kunde ta betalt för sitt arbete, om OVK-besiktningen gjordes efter dagens verksamhet istället för den ursprungliga, samt om man hade enhetliga protokollmallar och ett gemensamt register.