Svar:

När en entreprenör inte får betalt av sin beställare kan det snabbt uppstå problem för entreprenören. Om det rör sig om stora summor kan det bli fråga om likviditetsproblem och det är därför bra att tidigt försöka föra en dialog med beställaren för att kunna lösa situationen. Som utgångspunkt bör man se till att utreda varför betalning inte har skett. Är det så att det rör sig om en tvist kring arbetena och entreprenaden eller är beställarens pengar slut?

För det fall det rör sig om en tvist måste det utredas om beställaren har fog för att inte betala förfallna fakturor. Om en eventuell tvist fångas upp i ett tidigt skede är chanserna ofta bättre för att, genom dialog mellan beställaren och entreprenören, kunna hitta en gemensam lösning. Skulle en lösning inte vara möjlig och en beställare fortsatt inte betalar förfallna fakturor så finns det i standardavtalen ett antal bestämmelser som kan tillämpas för att sätta press på beställaren. 

I huvudsak finns det i AB 04 och ABT 06 två möjligheter vid utebliven betalning. Beroende på vilka omständigheter som föreligger kan en entreprenör antingen häva kontraktet eller tillfälligt avbryta arbetena.

För att en entreprenör ska ha rätt att häva kontraktet eller avbryta sina arbeten måste beställaren vara betalningsskyldig. Det innebär att kravet från entreprenören måste vara befogat och även förfallet. Det är därför viktigt att fakturera i enlighet med entreprenadavtalet både vad gäller kontraktssumman och eventuella ÄTA-arbeten. Det krävs också att den uteblivna betalningen är av väsentlig betydelse. Vad som är av väsentlig betydelse finns inte angivet i standardavtalen utan bedöms från fall till fall. Det som bedömningen grundas på är bland annat kravets storlek i förhållande till kontraktssumman, entreprenörens behov av likvida medel och hur lång tid som beställaren varit betalningsskyldig.

Hävnings- och avbrytanderätten förutsätter också att entreprenören uppfyller bestämmelsernas krav på avisering. Inför såväl hävning som avbrytande av arbeten måste beställaren underrättas och ges en möjlighet till rättelse.

Såväl hävning som avbrytande av arbeten är två drastiska åtgärder som kan vara förenade med stora risker. Skulle en hävning av kontraktet senare visa sig obefogad kan beställaren bland annat ha rätt att själv häva och ha rätt till skadestånd. När det gäller ett obefogat avbrytande av arbetena finns risken att det istället uppstår en försening som anses orsakad av entreprenören och att entreprenören på grund av det blir skyldig att betala vite. Förseningen i sig kan även leda till att beställaren istället är den som får rätt att häva kontraktet från sin sida. För det fall du överväger att häva eller avbryta dina arbeten bör du därför alltid rådgöra med en jurist innan du fattar beslut i frågan. 

Om du vill veta mer eller har andra frågor inom entreprenadrätten kan du kontakta vår entreprenadjurist Ann-Sofie Sickling. Kontaktuppgifter hittar du på Plåt- och Ventföretagens hemsida. 

Fråga: Vi är entreprenörer i en entreprenad där AB 04 gäller. Efter att vi tecknade avtalet med beställaren så har beställaren nu valt att göra flera ändringar som lett till att omfattningen av entreprenaden är betydligt mindre än vad som ursprungligen beställdes. Det här innebär också att den ursprungliga kontraktssumman kommer att minskas avsevärt. Vad gäller när beställaren väljer att minska omfattningen på entreprenaden och har vi någon rätt till kompensation för att det minskar både i omfattning och kontraktssumma?

Svar:

Beställare har som huvudregel rätt att beställa ÄTA-arbeten, dvs. ändringsarbeten, tilläggsarbeten och avgående arbeten enligt kapitel 2 § 3 i AB 04. Avgående arbeten är sådana arbeten som beställaren av någon anledning inte vill ha utförda och därför kan avbeställa. Det innebär i praktiken att omfattningen av ursprungligen avtalade arbeten kan minska både i omfattning och påverka kontraktssumman. När mängden arbeten som ska utföras ändras så finns det bestämmelser som även reglerar vilken ersättning ni som entreprenörer har rätt till.

I kapitel 6 § 4 i AB 04 framgår det hur exempelvis avgående eller avbeställda arbeten ska regleras. Enligt bestämmelsen så har ni som entreprenör rätt att få ersättning för åtgärder, arbeten eller utgifter, som föranletts av entreprenadhandlingarna men som på grund av exempelvis en avbeställning inte blir till avsedd nytta. Det kan handla om material som ni har köpt in och som ni inte kan returnera till leverantören.

Det finns också bestämmelser i kapitel 6 § 11 i AB 04 som ger er viss kompensation vid större avbeställningar. Bestämmelsen anger en beräkningsmodell med utgångspunkt i hur stort värde som tillkommit och avbeställts och den är uppdelad i två delar. Om det totala värdet av avgående arbeten överstiger det totala värdet av tillkommande arbeten så ska 10 % av skillnaden gottskrivas er som entreprenör. Om skillnaden mellan värdet av avgående och tillkommande arbete överstiger 20 % av kontraktssumman så har ni som entreprenör dessutom rätt till skälig ersättning för förlorad vinst på den del av skillnaden som överstiger 20 %.

Rätten till ersättning för exempelvis material enligt kapitel 6 § 4 AB 04 och kompensation enligt beräkningsmodellen i kapitel 6 § 11 AB 04 gäller parallellt med varandra. Det innebär att ni har rätt till ersättning i enlighet med båda bestämmelserna.

Om du vill veta mer, få hjälp med granskning av avtalshandlingar inför en entreprenad eller har andra frågor inom entreprenadrätten kan du kontakta vår entreprenadjurist Ann-Sofie Sickling.

Fråga:

Vi har lämnat anbud på en entreprenad med en beställare som vi tidigare inte har arbetat med och ska inom kort skriva ett kontrakt. Med anledning av rådande lågkonjunktur och osäkerheten kring att arbeta med en ny beställare vill vi gärna minimera våra risker så mycket som möjligt. Är det något särskilt vi bör tänka på när vi förhandlar fram entreprenadavtal?

Svar: 

Det allra första man bör tänka på är att göra en kontroll av sin eventuella avtalspart. En kontroll kan till exempel bestå i en kreditupplysning och en bedömning av bolagets kreditvärdighet. Detta kan vara särskilt viktigt om det är en ny avtalspart som man avser att arbeta med. För det fall man har återkommande avtal med tidigare avtalsparter bör man också överväga att göra en kontroll inför nya entreprenader då det snabbt kan ske förändringar.  

För det fall man beslutar sig för att ingå avtal så är nästa del att se till att skriva ett så tydligt avtal som möjligt. Inför avtalstecknandet bör man se över avtalet och samtliga bilagor för att identifiera eventuella otydligheter eller obalanser och risker som kan finnas och som kan behöva förhandlas om.

När man ingår avtal bör man även göra en översyn av betalningsplanen så att den är anpassad efter kostnaderna i entreprenaden på ett så bra sätt som möjligt. Om det exempelvis finns stora kostnadsposter inledningsvis i form av material så bör betalningsplanen anpassas därefter. Det är även viktigt att se till att fakturera löpande i enlighet med avtalet och även fakturera de eventuella ÄTOR som kan uppstå så snart som möjligt efter att de har utförts.

För det fall man avtalar om AB 04 eller ABT 06 finns det särskilda bestämmelser avseende säkerheter som man hittar i kapitel 6 § 21. Av bestämmelsen så framgår det att man kan avtala om skyldighet att ställa säkerhet för sina förpliktelser. Ett sådant krav på att ställa säkerhet kan avtalas för såväl beställaren som entreprenören och kan medföra ett visst skydd vid exempelvis motpartens konkurs.

Ovanstående är ett urplock av exempel på vad man bör tänka på för att minimera sina risker. Om du vill veta mer, få hjälp med granskning av avtalshandlingar inför en entreprenad eller har andra frågor inom entreprenadrätten kan du kontakta vår entreprenadjurist Ann-Sofie Sickling.