2022-09-16

Förlorad strid mot minimilöner

Den svenska striden mot minimilöner är förlorad. Europaparlamentet har nu med en överväldigande majoritet röstat ja till förslaget om lagstadgade minimilöner. Sverige har lovats undantag, ändå finns en stor oro.

Med siffrorna 505 mot 92 röstade EU-parlamentet ja till direktivet om minimilöner. Samtliga svenska parlamentariker röstade emot förslaget.

I Sverige finns ett mycket brett motstånd mot införandet av lagstiftade minimilöner, från höger till vänster i politiken liksom från såväl från fackförbund som arbetsgivarsidan.

– Vi vill inte att EU ska lägga sig i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Visst vi har fått garantier, men en enskild individ kan kräva att få det prövat i EU-domstolen. Det innebär ett direkt slag mot den svenska modellen säger Anita Hagelin, förhandlingschef på Plåt & Ventföretagen.

Varje enskilt land bestämmer självt vilken nivå lönen ska ligga på utifrån vissa parametrar (se faktaruta).

Men enligt direktivet måste alla länder som har eller inför lagstadgade minimilöner garantera alla löntagare en lön som går att leva på.

Undantag för Sverige
För att blidka bland andra Sverige finns en bestämmelse om att i de länder där lönerna sätts genom kollektivavtal behöver man inte införa lagstadgade minimilöner.

Inte heller behöver kollektivavtalen bli allmängiltigförklarade, alltså att lönenivåerna i avtalet ska gälla även dem som inte omfattas.

Men det finns en stor oro från svensk sida att de garantierna inte kommer att hålla för all framtid.

Mattias Dahl, vice vd för Svenskt näringsliv, är en motståndare till att EU ska lägga sig i lönebildningen.
– Hela idén med minimilöner är att Bryssel ska reglera lönerna. Vi anser att Bryssel inte har kompetens att göra det.

Medlemsländerna har nu två år på sig att införa lagstiftningen.

Det görs inga anpassningar från svenskt håll med anledning av beslutet, då vi menar att det inte påverkar oss. Sedan är ju farhågan om det tas upp till rättslig prövning på EU-nivå, men det ligger ju utanför svensk kontroll.

Sverige är ett av sex EU-länder där lönerna sätts genom kollektivavtal. Övriga 21 länder har redan lagstiftade minimilöner.

 

Faktaruta
EU-länder som tillämpar minimilöner måste se till att nivån möjliggör en anständig levnadsstandard. För att avgöra det kan de använda instrument som:

  • en nationell tjänste- och varukorg till realpriser, som kan innehålla olika sociala aktiviteter,
  • jämförelse av minimilönen med referensvärden som vanligtvis används internationellt, såsom 60 procent av bruttomedianlönen eller 50 procent av bruttomedellönen,
  • jämförelse mellan nettominimilön och fattigdomsgränsen,
  • minimilönens köpkraft.

Andra åtgärder som medlemsländernas regeringar behöver vidta inkluderar att:

  • främja kollektiva förhandlingar om lönesättning,
  • uppdatera lagstadgade minimilöner minst vartannat år, eller högst vart fjärde år för de länder som använder en automatisk indexeringsmekanism,
  • genomföra arbetsinspektioner för att säkerställa efterlevnad och åtgärda missbrukande arbetsförhållanden,
  • säkerställa att arbetstagare har tillgång till tvistlösning och rätt till upprättelse.

Källa: Europaparlamentet