Under årets upplaga av Almedalsveckan fanns representanter från Plåt & Ventföretagen på plats, för att där föra ut budskapet om vad förbundets medlemsföretag kan bidra med när vi ska fortsätta att bygga vidare på Sverige. Här följer en rapport om vad vi fick lyssna och lära oss under fyra dagar i Visby.

Längst ner på den här sidan hittar du en inspelning av vårt webbinarium i Almedalen om återbruk av byggplåt.

Kompetensförsörjning

Ett av vår tids stora samhällsproblem är ju kompetensförsörjningen och att arbetskraften inte räcker till för våra behov. En prognos där man tittar tio år framåt i tiden, visar att antal sysselsatta personer i Sverige kommer att öka med cirka 144 000 personer, och den ökningen är tack vare alla utlandsfödda personer som har kommit till Sverige. Prognoser där man har bedömt företagens och den offentligas sektorns behov under samma tid, visar dock att behovet av arbetskraft kommer att öka med cirka 175 000 personer inom näringslivet och cirka 90 000 inom den offentliga sektorn, det vill säga totalt 265 000. Då har man inte räknat med de investeringar som Sverige har sagt ska göras gällande försvar, grön omställning med mera. Så detta är en stor utmaning och det här är inte unikt för Sverige, utan det gäller fler länder inom EU.

Fokus gällande kompetensförsörjningsfrågan har i år flyttat från yrkesutbildningar till högre utbildningar så som IT och andra former av civilingenjörer. Bland annat att framtida AI-utveckling kommer att kräva ny kompetens, och då ser man framför sig att verksamma ingenjörer ska kunna komplettera sin befintliga utbildning via omställningsstödet.

Ett seminarium berättade om att man har studerat hur unga personer (Generation Z) tänker när det gäller anställning. De unga delar upp anställningar i kort- respektive långsiktiga jobb. Gällande kortsiktiga jobb så är de unga inte så nogräknade, men gällande de långsiktiga jobben så vill de ha en viss grad av upplevd frihet, men också tryggheten i en fast anställning, samtidigt som ledarskap och hållbarhet är viktiga frågor. Så pratet om att unga till varje pris vill vara fria, ha korta gig-jobb och kunna arbeta varifrån som helst i världen stämmer inte på de allra flesta, utan trygghet är värt mycket.

Något som också var tydligt var att de unga har bristande kunskaper om kollektivavtalen, det är få som känner till vad kollektivavtal är och vad de innebär. Man tar i stället innehållet i kollektivavtalen för givna, så som trygghetsförsäkringar med mera.

Även frågan om hur man ska kunna locka personer att bli yrkeslärare diskuterades. Alla vet att det är viktigt att fler unga väljer ett yrkesprogram, men det finns också behov av personer som vill lära ut och det är i dag brist på yrkeslärare inom många områden.

Vad motiverar en yrkesverksam person att gå in i skolans värld, och vad gör att man trivs och vill stanna kvar. En svår nöt att knäcka, eftersom vår bransch samtidigt har behov av kompetens, och inte vill gå miste om duktiga yrkespersoner.

Cirkulärt byggande/återbruk

Pratar vi om cirkulärt byggande, det vill säga möjligheten att återanvända gammalt byggmaterial vid nyproduktion eller ombyggnad, så är de flesta överens om att det blir viktigt i framtiden. Frågor som nu diskuteras är hur man ska kunna skala upp arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Hur ska beställare, projektörer och arkitekter kunna veta vad som finns att tillgå på begagnatmarknaden och hur ska man göra med mellanlagring och transporter.

Ett förslag är att det ska bli obligatoriskt att göra en inventering inför en ombyggnad eller rivning, där all inventeringsdata sedan registreras i ett rivningsregister med åtkomlighet för byggherrar, arkitekter med flera. Ett annat förslag är att man ska börja inventera befintliga fastigheter så att man får en bra överblick över vad som finns att återbruka i olika typer av byggnader och från olika decennier, då kan man få fram en viss statistik kring materialbalans.

För att återbruk ska fungera i framtiden så måste också PBL och BBR revideras så att det till exempel går att flytta en begagnad dörr utan att alla nybyggnadskrav behöver uppfyllas. Man behöver också diskutera AB/ABT bland annat gällande garantier på produkter och utfört arbete.

Energieffektivisering

När det gäller diskussionerna om elförsörjning så får man inte fastna i valet av produktionsmetod av el så som politiker ofta gör idag. I stället bör man fokusera på hur man via energieffektivisering kan använda befintliga investeringar på ett bättre sätt. Det finns energismarta lösningar för alla typer av fastigheter.

Men med det sagt så finns det flera saker som man måste ha med sig samtidigt. Man får inte effektivisera så det går ut över inomhusmiljön, och så måste man även tänka på livscykelperspektivet. Ibland kan det vara energieffektivt att byta ut en befintlig produkt till en ny med bättre prestanda, eller välja en som har större klimatpåverkan vid tillverkning men som beräknas ha längre livslängd.

Det här är komplicerade områden och vi måste bli bättre på att samarbeta i hela kedjan från produktion och installation till drift och underhåll.

Tvärnit i bostadsbyggandet

Nyproduktionen av bostäder har sjunkit markant, och Boverket räknar med att det kommer att påbörjas cirka en tredjedel så många lägenheter som för ett par år sedan. En orsak är att det inte går att få ihop en kalkyl för hyresrätter idag, vilket har flera orsaker. Bland annat så har investeringsbidraget tagits bort, samtidigt som räntorna har stigit, och sedan får fastighetsägare inte ta ut de hyror de skulle behöva.

De är verkligen kris, och får vi inte i gång byggandet snart så har vi snart tappat en generation, precis som vi gjorde på 90-talet. Politiken måste förstå allvaret och hjälpa till att lösa det akuta problemet.

Branschen behöver långsiktiga planer så att spelreglerna blir tydliga många år framöver. Men tyvärr verkar det politiska intresset vara lite svalt, och det finns inga förutsättningar för breda politiska överenskommelser, trots att det är vad branschen efterfrågar.

Kriminalitet i byggbranschen belystes med flera aspekter

Företag som är seriösa, har kollektivavtal, betalar skatter och gör rätt för sig, har svårt att konkurrera med andra företag som inte uppfyller alla dessa krav. Främst var det utländska företag som ”hängdes ut” som oseriösa.

Sedan belystes de enskilda anställda som arbetar i de oseriösa företagen, och man använde uttrycket trafficking, alltså människohandel. Personer som har blivit illa behandlade och som inte vågar säga ifrån av rädsla för att bli av med arbetet.

Av gammal hävd är svenskt välfärdssystem på många sätt uppbyggd på tillit, man lovar på heder och samvete att man gör rätt och lämnar korrekta uppgifter. Våra myndigheter har tidigare inte granskat detta i någon större grad, vilket har gjort att systemen har utnyttjats. Nu börjar våra myndigheter se problemen, men nu finns det starka sekretessbestämmelser som gör att myndigheterna inte kan samarbeta. Detta måste ändras så att samarbete underlättas och fusk både kan upptäckas och förhindras.

AI (artificiell intelligens)

AI är ett samlingsnamn för datasystem som kan känna av sin omgivning, tänka, lära sig och vidta åtgärder. AI har en stor potential att underlätta för företag men det kan vara en utmaning för små och medelstora företag att hänga med i utvecklingen.

Det är viktigt att både förstå potentialen och riskerna som finns med AI. Exempelvis kan det vara ett stöd till privatpersoner och företag, det kan frigöra tid genom att hjälpa till med administrativa arbetsuppgifter. Teknikutvecklingen kan bidra till jämlikhet genom att exempelvis Chat GPT kan vara ett hjälpmedel för de som har svårt med språk. Samtidigt är det väldigt viktigt att vara källkritisk till det material som AI tar fram, så att man inte tror på fejknyheter (fake news).

Sverige och EU måste hänga med i utvecklingen av AI så att det inte blir USA och Kina som styr. AI byggs av människor som bestämmer vilken data som matas in i systemet och utifrån deras erfarenheter så kommer det även att byggas in fördomar i systemet. Det är viktigt att vi deltar i teknikutvecklingen för att se vad som byggs in i systemet. AI kan hjälpa till med att effektivisera, rationalisera och korta ledtider. Det här vinner näringslivet på och även småföretag menar Svenskt Näringsliv.

AI är inte färdigutvecklat i dag. Försvaret och andra organisationer som vill använda AI för att förutse vad som kan hända vid olika scenarier kan inte göra det ännu. AI kan ännu inte förutse händelser utan den ”killgissar”. Tidigare har teknikutvecklingen lett till att arbeten som kräver lägre kompetens hotats men genom AI så hotas nu intellektuella arbeten. Swedbank tror inte att AI kommer leda till högre arbetslöshet utan till högre produktivitet. Det i sin tur brukar leda till högre välstånd.

Våga prova! Börja använd AI för att hitta sätt som det kan hjälpa dig. Privatpersoner måste ta till sig den nya tekniken för att sedan kunna ta med tekniken in i sitt yrkesliv.

Text: Annika Brännmark, med god hjälp av Johan Lindström, Ida Fredriksson och Tomas Skagerlind

Panelsamtal om återbruk i byggprocessen!

Torsdagen den 29 juni arrangerade Plåt & Ventföretagen, tillsammans med Svensk Byggplåt, ett panelsamtal om återbruk av byggmaterial. Klicka här för att läsa mer om seminariet

Se seminariet i efterhand