I april 2022 inledde Arbetsmiljöverket inspektioner med särskilt fokus på personlig fallskyddsutrustning (PFU). Många av Plåt & Ventföretagens medlemmar har fått besök av Arbetsmiljöverket som inspekterat rutinerna kring arbete med PFU och bland annat ställt krav på kapacitet att rädda personal som fallit och blivit hängande i sin PFU. Ett krav som är både kostsamt och svårt men framför allt riskfyllt att efterleva. I januari 2024 meddelade Arbetsmiljöverket att man tillfälligt pausar kravet.

Plåt & Ventföretagen har spelat en betydande roll i det temporära stoppet från Arbetsmiljöverkets krav gällande egen kapacitet vid användning av PFU. Efter långvarigt juridiskt och opinionsbildande arbete och intensiva påtryckningar i samarbete med Svenskt Näringsliv har insatserna resulterat i en paus, vilket utgör en viktig milstolpe för branschen. Och ett bevis på att förbundets åsikter har spelat en betydande roll.

- Det är naturligtvis så att alla som använder personligt fallskydd måste ha en plan för vad man gör om det går snett. Men därifrån till att kräva av varje enskilt företag att de måste ha egen kapacitet att rädda vid alla tillbud och olyckor är att ta det för långt, förklarar Hans Eriksson, biträdande förhandlingschef och ansvarig för arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljöverkets inspektioner med fokus på PFU innebar betydande organisatoriska utmaningar för Plåt & Ventföretagens medlemmar. Kravet på att företagen skulle ha kapacitet att rädda personal i händelse av fallolyckor var inte bara ekonomiskt och tekniskt krävande, utan även förenat med faktiska arbetsmiljörisker. Att ställas inför en situation där ens arbetskamrats liv faktiskt står på spel är ingen enkel sak. Om någon verkligen ramlar över takkanten behövs profession för räddning. Och genom en målinriktad insats har Plåt & Ventföretagen lyckats övertyga myndigheten att temporärt avstå från att driva igenom kravet på egen räddning.

- Tänk dig en vanlig lantbrevbärare. Om jämförbara krav ställdes mot postverket skulle de behöva en följebil med full utrustning för räddning och bärgning. Det finns så klart inget sådant krav trots att risken att krocka eller köra i diket är skyhögt högre än risken att falla över takkanten med PFU, vilket jag har påpekat för Arbetsmiljöverket.

Men att Arbetsmiljöverket har pausat arbetet betyder inte att företagen inte behöver göra någonting. Den temporära pausen i kravet möjliggör nu för företagen att fortsätta sin verksamhet utan potentiella konsekvenser och att Plåt & Ventföretagen får en chans att påverka det kommande regelverket i fråga.

- Man måste självklart analysera risken på projekt- och arbetssituationsnivå. Man måste också beskriva åtgärdsplanerna för enskilda objekt. Vi har tagit fram ett stöd som många av de inspekterade företagen haft stor hjälp av i en dokumentation. Vi har valt att lägga detta stöd, bakom inloggning i Arbetsgivarhandboken, Särskilt gällande inspektion av fallskydd.

Det är förvånansvärt få olyckor och tillbud och egentligen inga skador alls som kan kopplas till att man valde att utföra arbetet med PFU. Arbetsmiljöverkets farhågor bygger på myten om att man i praktiken dör om man blir hängandes mer än 15 minuter. Myten om de dödliga 15 minuterna bygger i sin tur på olika undersökningar från början - mitten av 80-talet. Sedan dess har enormt mycket utvecklats gällande utrustningarnas utformning.

- Vi som förbund har synat alla arbetsmiljöolyckor och tillbud där personer faktiskt blivit hängande i sin PFU. I inget fall har detta lett till komplikationer som registrerats av Arbetsmiljöverket. Man talar om ett symtom som kallas hängtrauma. Men vad vi vet och efterforskat finns inga kända exempel på att det har hänt. Inte i Sverige eller internationellt. Det är enbart en teoretisk bild av vad som kan hända i det yttersta av yttersta fallen.

Arbetsmiljöverket delar numera Plåt & Ventföretagens uppfattning om att stödet för krav på egen kapacitet för räddning vilar på en osäker grund.

- Det har vi ihärdigt påvisat sedan den första inspektionen 2022. Beredskap – ja. Räddning i alla situationer – Nej. Sen är ju faktiskt egen beredskap inte särskilt svår alla gånger. På en lägre villa räcker det med samma stege som man tog sig upp på om det finns någon som kan ställa dit den där den behövs om man faller och blir hängandes.

Tänk också på att det inte behöver vara företagets personal som är i fara, utan det kan vara vem som helst på arbetsstället. Samma sak gäller på ett större bygge. Om det finns en skylift eller byggkran med personkorgar är dessa sannolikt de bästa redskapen i en räddningssituation. Se bara till att ha skrivit in det i er egna riskbedömning och i arbetsmiljöplan för projektet.

- Vi kommer att bevaka frågan eftersom den nu är under utredning. Vi kommer inte acceptera ett svar som lägger orealistiska krav på våra medlemsföretag.

Nu gäller det för företagen att följa de rekommendationer som finns i Arbetsgivarhandboken om inspektioner av arbetsmiljöverket. Om man implementerar de riktlinjer som finns där, och tillämpar dem, bör man vara på den säkra sidan. Varje situation är unik oavsett hur lik den är den förra. Man måste riskbedöma allt och anpassa efter situationen på varje projekt.

- Alla önskade att det fanns ett Quick-fix gällande arbetsmiljö. Det finns inte.